En text till den person jag blir när jag spinnar på. När viljan blir större än kraften och som tillslut urlakar mig. Gamla mönster som inte är bra för mig och som ska brytas, men sååå svårt. Det är lätt att falla in i de gamla mönstren, som är de enkla vägarna, de jag alltid haft. Men, när jag sedan står utan dem, är jag naken och tom, huset blir tomt. Tomt. Något nytt kan skapas. Ett nytt frö kan sättas och få gro. Befriande.
Texten ger mig space och lugn. Den får mig tillbaka till min kärna och själ, från där min brinnande låga utgår. Där mår jag bra. Där vill jag vara. Där finns min styrka. Dags att stäppa tillbaka och grunda. Tack Universum för att du påminner och ger mig signaler.
Allt jag behöver…..
Allt jag behöver nu är tid, tid att komma över dig. Tid att samla ihop, det som är kvar av mig.
Allt jag behöver nu, är lugn och ro. Att hitta en plats någonstans, där jag kan sätta ett frö som kan få gro.
Allt jag behöver nu, är att hitta mig själv igen. Det kommer kanske inte att bli lätt, men jag vet inget annat sätt. Så låt mig va.
Så om du ser dig som en vän, kom inte hit igen. Du gör bara saken värre än den är. Till och med du borde kunna se, att allt jag behöver nu, är att få va i fred.
Huset ser så tomt ut , nu när dina saker är borta. Tack gode Gud i alla fall för att nätterna är så korta. Det är svårt att somna, det är svårt att vakna ensam.
Folk frågar hur du mår och jag hittar på nåt svar. Och av de vänner som vi umgicks med finns det inte många kvar. Det är svårt nog att hålla kontakten med de jag har.
Allt jag behöver nu, är att hitta mig själv igen. Det kommer kanske inte att bli lätt, men jag vet inget annat sätt. Så låt mig va.
Så om du ser dig som en vän, kom inte hit igen. Du gör bara saken värre än den är. Till och med du borde kunna se, att allt jag behöver nu, är att få va i fred.
Lisa Nilsson
johanna i nuet 